Pistskidor/carvingskidor
Pistskidor Àr skidorna för dig som Àlskar att Äka i pistade backar, samt vill ha ett ordentligt kantgrepp. Skidorna Àr lÀttÄkta pÄ fast underlag, dÀremot faller de lÀttare igenom pudersnö. Ju smalare midja skidorna har, desto kvickare blir de frÄn kant till kant. En lite bredare midja gör dÀremot skidorna lite mer lÀttÄkta, samt mer förlÄtande pÄ mjukare underlag. DÄ pisten Àr mjuk och uppkörd Àr det mÄnga som har fördel av en lite bredare midja.
Enkelt sett kan man sÀga att ju smalare en skida Àr i förhÄllande till tip och tail, desto kortare svÀngradie har den. SvÀngradien Àr den naturliga bÄge som skidan vill göra i en svÀng. En skida med kortare svÀngradie (12 till 15 m) uppmuntrar till korta svÀngar. Den kan ibland upplevas lite orolig i lÀngre svÀngar. En skida med lÀngre svÀngradie (18 till 22 m) lÀmpar sig mer för lÄnga svÀngar och lite högre farter. HÀr krÀver det lite mer kraft samt teknik för att fÄ in den i kortare svÀngar. Den kan dÄ upplevas lite tungsvÀngd.
Vilken skÀrning man ska vÀlja beror alltsÄ lite pÄ vad man vill ha ut av skidan, samt vilken typ av Äkning man gillar. Generellt kan man sÀga att om man gillar korta svÀngar i lagom fart, dÄ Àr en kortare pistskida med mer skÀrning att föredra. Gillar man dÀremot fart och stora svÀngar? DÄ har man absolut fördel av en skida som Àr lite lÀngre med lite mindre skÀrning.
Generellt kan man sÀga att man i pistsegmentet vÀljer en skida mellan minus 5 till 15 centimeter av din lÀngd. En kortare, blir mer lÀtthanterlig och passar för dig som Àr nybörjare eller lite försiktig. LÀngre skida för dig som Äkt mer, denna blir ocksÄ stabilare i högre farter. SÄ se till att vÀlj rÀtt skida för att uppleva bÀsta möjliga skidÄkning.
Allmountainskidor
Allmountainskidor Àr skidorna för dig som Àlskar att Äka i och utanför pisten. Den har ofta lika bra backegenskaper som en pistskida. Detta Àr en vÀldigt bred kategori av skidor och det Àr inte alltid helt lÀtt att dra nÄgra skarpa grÀnser mot pist- och offpistmodeller. De spÀnner helt enkelt över ett ganska stort spann av skidor, dÀrigenom passar allmountainskidorna för vÀldigt mÄnga skidÄkare.
Hur bred midja ska jag vÀlja?
VĂ€lj rĂ€tt skida, ja nĂ€r du funderar pĂ„ det sĂ„ kan man Ă€ven stĂ€lla sig frĂ„gan: Hur bred midja ska jag dĂ„ ha? Det beror lite pĂ„ vad det Ă€r du vill ha ut av skidan. Gillar du mest pist? Men tycker du fortfarande om att ta en svĂ€ng utanför ibland? DĂ„ kanske du ska vĂ€lja en skida som inte Ă€r alltför bred under foten. Ăr det Ă„kningen utanför pist som Ă€r det primĂ€ra, Ă€r en skida med lite bredare midja att föredra. En egenskap som brukar uppskattas hos denna kategorin Ă€r att de funkar riktigt bra i uppkörd pist samt till âslashigâ vĂ„rskidĂ„kning.
Midjan, det vill sÀga den smalaste delen pÄ skidan ger en generell uppfattning om skidan. Inom allmountain skidor kan man sÀga att midjan ligger mellan 90-110 mm, dÀr skidor som ligger nÀrmre 90 mm fÄr mer pistegenskaper, medan de med lite bredare midja ger ytterligare flyt i pudersnön.
Skidans mÄtt anges ofta med tre punkter, till exempel 122 -95 -114. Första mÄttet 122 anger hÀr bredden upptill pÄ bredaste stÀllet, nos/tip. Andra mÄttet 95 Àr midjan (waist) pÄ skidan och sista mÄttet 114 anger mÄttet pÄ Àndan (tail).
VÀrt att tÀnka pÄ Àr ocksÄ lite vart man ska Äka. à ker man mest i Skandinavien dÀr vi oftast har lite mindre snö och tÀtare skog, eller Àr det Alperna dÀr det ofta kommer lite mer snö och ytorna Àr större? DÀrav kanske man med fördel vÀljer en lite smalare och mer lÀttsvÀngd skida för skandinaviska förhÄllanden. Medan en med lite bredare midja Àr att föredra i Alperna.
LÀngden pÄ en allmountainskida beror pÄ bÄde din vikt, Äkstil, vilken typ av skida samt till exempel hur mycket rocker skidan har. Generellt kan man sÀga att nÄgonstans strax under din egen lÀngd till lite lÀngre Àn dig sjÀlv brukar vara ett bra val.
Offpistskidor/Freerideskidor
Offpistskidor/Freerideskidor Àr det perfekta och sjÀlvklara valet för dig som Àlskar att Äka offpist och i pudersnö. För att vÀlj rÀtt skida som passar ditt ÀndamÄl Àr det viktigt att noggrant övervÀga dina behov. Denna skidtyp Àr bredare Àn allmountainskidor, vilket gör att det krÀver lite mer av Äkaren för att kunna hÄlla skidan pÄ kant i pisten.
Det Àr inte alltid sÄ att offpist innebÀr bottenlös, fluffig pudersnö, det kan lika vÀl innebÀra vÄrslask eller vindpinade fjÀllsluttningar. DÀrför Àr det inte sÄ att bredast alltid Àr bÀst, det Àr lite beroende pÄ. Man ska kanske alltid ta sig en funderare pÄ hur mycket lössnö det Àr realistiskt att man ska Äka. Kanske vill man fortfarande ha en skida som har bra pistegenskaper, men med fokus pÄ offpist.
Generellt kan man sĂ€ga att de lite bredare offpistskidorna ger Ă€nnu bĂ€ttre flyt i lös-snön, samtidigt som man fĂ„r göra avkall pĂ„ lite av pistegenskaperna. Idag hittar man dock ganska mĂ„nga skidor med bred midja som funkar bra Ă€ven i pist! Ăven om man kanske inte kan jĂ€mföra dem med en pistracer, vilket sĂ„ klart inte heller Ă€r meningen.
Generellt definierar man en skida med en midja över 110 mm som en offpistskida. I grÀnslandet med Allmountainskidor som har midjor upp till 110 mm, Àr det givetvis sÄ att mÄnga av de bredare skidorna i allmountainsegmentet Àr skidor med mycket offpistegenskaper.
Alla offpistskidor har rocker i tip & tail i olika grad, detta gör att de alltid strÀvar uppÄt och fÄr bra flyt i lössnön. DÄ den har mycket rocker samt att man ska ut i pudret gör det att man hÀr gÀrna vÀljer en lite lÀngre skida, Àn om man till exempel vÀljer en ren pistskida. Runt din egen lÀngd eller lite lÀngre.
Twintipskidor/parkskidor
Twintipskidor/parkskidor Àr skidorna för dig som Àlskar att hÀnga i parken och göra tricks med dina skidor. Med ett par twintipskidor kan du göra trick i bÄde park och skog. Det gÄr Àven enkelt att landa och Äka baklÀnges dÄ skidorna Àr uppÄtböjda Àven baktill. Denna skidtyp finns i flera modeller och bredder, vilket gör att skidan kan vara perfekt i pisten sÄvÀl som parken eller utanför en preparerad backe. TÀnk pÄ att skidorna bör ha en bredare midja ifall du vill Äka mycket i pudersnö.
MÄnga av de lite bÀttre parkskidorna har grövre stÄlkanter samt dÀmpade sidewalls. Detta för att öka hÄllbarheten i skidan. Detta kan vara vÀrt att ha i Ätanke vid ditt skidköp. Speciellt om man vet med sig att det Àr mycket hopp och rails som gÀller. För visst Àr det kul att hoppa och raila, men detta sliter ocksÄ pÄ skidorna. SÄ hÀr behöver man tÀnka pÄ att man köper en skida som passar för ÀndamÄlet.
Ăr det mer en skida för backen man vill ha, men eventuellt ett hopp dĂ„ och dĂ„. I detta fallet behöver man kanske inte vara lika noga med dĂ€mpade sidewalls och grövre stĂ„lkanter. Som sagt, man ska ha i Ă„tanke vad skidan ska anvĂ€ndas till dĂ„ man vĂ€ljer.
OcksÄ vÀrt att tÀnka pÄ dÄ du ska vÀlja lÀngd pÄ din twintipskida Àr att det försvinner cirka en decimeter i Äkyta beroende pÄ den uppböjda bakÀnden. Detta gör att du upplever skidan som lite kortare, dÄ man inte nyttjar hela Äkytan. DÀrför bör du vÀlja en twintipskida i minst din egen lÀngd, eller lite lÀngre om du Àr duktigare. Detta motsvarar dÄ en skida som man kan sÀga Àr cirka 10 cm kortare Àn dig sjÀlv.
Touringskidor
Innan du vĂ€ljer touringskida, fundera pĂ„ vad det Ă€r du Ă€r ute efter. Ăr det uppför som Ă€r det primĂ€ra? Du Ă„ker ingen lift eller helikopter, du vill gĂ„ upp. Detta innebĂ€r att du bĂ€r med dig all vikt uppför, Ă€ven dina pjĂ€xor samt skidor. DĂ„ Ă€r lĂ€tt rĂ€tt och du vill givetvis ha nĂ„got som Ă€r riktigt lĂ€tt. En bred skida kommer att bli tung om det Ă€r lĂ€ngre turer du har tĂ€nkt dig. HĂ€r Ă€r det en riktig touringskida med till exempel en bindning frĂ„n Dynafit man Ă€r ute efter.
Samma sak vid det omvĂ€nda. Ăr tanken bara att kunna gĂ„ uppför dĂ„ och dĂ„? Nerför berget Ă€r det som Ă€r det primĂ€ra, dĂ„ behöver man absolut inte jaga vikt pĂ„ samma sĂ€tt. HĂ€r Ă€r en allmountainmodell troligen att föredra. Det Ă€r mĂ„nga som vill ha möjligheten att gĂ„ uppför, men fortfarande ha utförsĂ„kningen som fokus. Det finns mĂ„nga skidor i allmountainsegmentet,, som med till exempel en Shift eller Marker Duke PT fungerar alldeles utmĂ€rkt för detta Ă€ndamĂ„l. Hur lĂ€tt skidan behöver vara beror pĂ„ hur hĂ„rt du kan tĂ€nka dig att slita uppför samt hur hĂ„rt du vill köra nerför.
Som sagt handlar det mycket om vad man sjÀlv Àr ute efter och vad det Àr man vill göra med sina skidor. Detta tÄl att ta sig en funderare pÄ, sÄ att man vÀljer rÀtt skida samt bindning för ÀndamÄlet.